Det sårar mig hur du nästan alltid ignorerar mig, att du hur enkelt som helst kan slå på Caremode och sluta bry dig. Jag trodde faktiskt jag betydde något för dig, men det verkar ju inte som det längre. Du skriver inte längre på msn, du svarar inte på mina sms & only god knows when du kmr sluta prata med mig helt. Jag går fan runt dagligen och mår dåligt över detta, jag kan fan knappt sova, jag är rädd för att förlora dig och jag vet, alla vet, att det kommer att hända, någon gång.

Jag vet inte ens varför jag skriver detta här, du kmr ändå aldrig läsa det.

jag orkar inte bli sårad igen.
jag orkar inte bry mig om dig längre.
jag orkar inte kämpa för det som inte finns.

Jag orkar inte.

Det är ju sjukt hur allt kan vara så bra och sedan rasa samman. Det känns som om någon försökt sätta ihop mina trasiga delar, men misslyckats totalt, känns som om den personen har satt ihop bitarna helt fel, eller som att bitarna inte längre passar. För det jag gillade förut, intresserar mig inte alls längre, och de känslor jag hade för personer, är som bortblåsta. Jag vet inte längre vem jag är, jag känner mig trasig och övergiven. Jag vet inte vart jag ska ta vägen.

jag är rädd, rädd att alla tillslut kommer att försvinna, att jag kommer bli ensam kvar.