Jag har egentligen ingen anledning till att vara ledsen eller deprimerad, jag har väl iprincip allt jag  behöver i livet, finns många mer i världen som det är synd om. Men jag kan inte hjälpa det, jag är bara så jävla ledsen och deprimerad hela jävla tiden, visst jag har glada stunder, men de håller inte länge, och jag tänker fortfarande på allt skit, alla jävla dåliga tankar. Jag känner mig så jävla ensam hela tiden, vet inte varför, för jag är aldrig ensam, har alltid någon med mig, men det hjälper liksom inte, jag känner mig  bara så ensam. Och känner mig så jävla tom, ett hål inom mig som bara växer, tillslut kommer det väl bli så stort att jag försvinner helt. Vet inte vad jag ska ta mig till, allt jag vill om dagarna är att sova, så jag slipper känna, sova eller prata med Ov, för han får mig att glömma, han får mig att känna mig mindre trasig, utan honom hade jag inte klarat mig i detta mörker. Jag vet fan ingenting längre, skit också.